Angående voljärerna i Stadsparken

Under flera år har aktiva, medlemmar och privatpersoner uppmärksammat de många brister som har funnits och finns i voljärerna med fåglar i Stadsparken i Lund. Efter flera anmälningar om bristerna till länsstyrelsen utan att något hände så upprättades en polisanmälan om djurplågeri efter att en död fågel hittats i inhägnaden. Vi skrev också en debattartikel i Sydsvenskan om varför vi reagerat och sedan agerat. Fortfarande har inte mycket hänt och vår vice ordförande har därför skrivit ett medborgarförslag till kommunen om att avveckla voljärerna eftersom de inte sköts ordentligt.

Inför att detta medborgarförslag ska behandlas av tekniska nämnden i Lunds kommun, vill vi redogöra för de brister vi noterat.

Vår ståndpunkt är att bristerna och okunskapen hos kommunen är så pass många och allvarliga att man nu bör avveckla voljärerna. Den ekonomiska vinst som dessutom kan göras av detta beslut kan istället läggas på att sköta om och stimulera det vilda och rika fågellivet som redan finns i Stadsparken.

Brister som finns och har funnits i skötseln av voljärerna

• Utfodring och tillgång till vatten
  Fodret till undulaterna ges på golvet i en upphöjd ”trälåda”, fåglarna sitter i maten de äter vilket gör att det finns avföring i maten då de gör ifrån sig var 15-20:e minut. Lådan är utformad på ett sådant sätt att en icke flygfärdig undulat har stora svårigheter att komma upp i den då kanten är för hal och hög, det är inte ens säkert att det går. Detsamma gäller vattenanordningen som hänger från taket.Detta strider mot paragraf 3 av Djurskyddslagen som säger att djuren ska ges tillräckligt med foder och vatten. Detta kan rimligtvis inte uppfyllas då vissa individer inte har kunnat tillgodose sig varken mat eller vatten.Det strider även mot kapitel 1, paragraf 38 i Statens Jordbruksverks föreskrifter om djurhållning i djurparker mm: ” 38 § Utfodring och vattning, för de arter där det är möjligt, ska ske på ett sådant sätt att samtliga individer samtidigt har tillgång till foder och vatten.”Vattnet kan inte nås av icke flygfärdiga fåglar.

• Besök av veterinär
  En veterinär ska besöka anläggningen varje kvartal. Vid samtal med parkintendent på Lunds Kommun framkom att han trodde att det bara var en gång i halvåret som var kravet. De uppger samtidigt att en veterinär inte besökt anläggningen på 6-7 månader. Detta strider mot paragraf 9 i det första kapitlet av Statens Jordbruksverks föreskrifter om djurhållning i djurparker:
  ”En veterinär ska finnas som svarar för sjukdomsförebyggande åtgärder, veterinärmedicinsk rådgivning och behandling, journalföring, rådgivning i djur-skydds- och smittskyddsfrågor, upprättande av hygienprogram, provtagningar, fodersammansättning och övriga skötselfrågor. Veterinären ska besöka anläggningen regelbundet, dock minst varje kvartal.”
  Detta ska enligt kommunen nu vara åtgärdat, men vi ser allvarligt på att kommunen inte haft kunskap om denna tydliga regel innan vårt påpekande.

•  Skadade och sjuka fåglar
  Sjuka fåglar, en del med vad som ser ut som kvalster kring ögon och vaxhud, irritation och intorkad avföring kring kloak har observerats under ett antal år av flera person, varav några kontaktat Djurens Rätt och andra Länsstyrelsen. (Se tidslinje på de noterade bristerna längre ner i detta inlägg)
  Avsaknad av fjädrar,eventuell självplockning pga depression eller annan sjukdom. Veterinärs-bekräftat fall av fransk fällning för ett par år sedan då en privatperson fick omhänderta en fågel och själv tog den till en veterinär. Symptom på depression och svårighet att hålla värmen, apati, uppburrade fåglar som uppvisar onaturligt beteende genom att sitta på golvet. Dessa ovanstående punkter strider mot paragraf 2 av djurskyddslagen som bland annat fastställer att djur ska skyddas mot onödigt lidande och sjukdom, paragraf 8 och 9 i Statens Jordbruksverks föreskrifter om djurhållning i djurparker mm.

• Utbildning och gedigen kunskap 
  De som har hand om djuren ska enligt paragraf 8 i Statens Jordbruksverks föreskrifter om djurhållning i djurparker mm, ha lämplig utbildning eller erfarenhet av djurslaget i fråga, något som de anställda inte verkar ha med tanke på de många brister som kan observeras. Avsaknad av utbildning hos personalen är något kommunen även själva bekräftat.Vid flera samtal med anställda på kommunen har Djurens Rätt Lund fått informera om de olika djurslagen, eftersom personalen själva inte haft kunskapen.Okunskap gällande avel av fåglarna i fråga, stor risk för inavel (holkar sätts upp årligen, dock inte i år, 2016, något vi hoppas att kommunen väljer att avstå från även framöver). Det är inte rimligt att kommunen, med det antal fåglar de har nu, kan förebygga och se till att inavel inte förekommer. Detta kan leda till fler sjuka individer, att ärftliga sjukdomar sprids och liknande.Svart handel med fåglar (enligt kommunen själv). De kakariki som finns inne i samma voljär som undulaterna kommer från en privatperson (enligt offentlig handling utbegärd från kommunen). Vid möte med kommunen framkom det att man tagit emot, fått fåglar till ”bra pris” och bytt individer med burfågelföreningar eller uppfödare. Det framkommer inte om veterinären vetat om detta, vilket bryter mot föreskrifterna, eller om fåglarna har några friskhetsintyg eller har befunnits i karantän eller undersökts innan de introducerats till de andra fåglarna.

• Zoolog knuten till anläggningen saknas
  Man har lämnat felaktiga uppgifter till Länsstyrelsen då man sagt att det funnits veterinär OCH zoolog knuten till anläggningen. Detta stämmer inte (enligt kommunens uppgifter till Djurens Rätt Lund) och strider mot kapitel 1 paragraf 8-10 av Statens Jordbruksverks föreskrifter om djurhållning i djurparker mm;”8 §Den som ansvarar för djurhållningen och för den övergripande skötseln av djuren vid anläggningen ska ha lämplig utbildning eller erfarenhet av aktuella djurslag och ska i de fall zoolog inte krävs svara för de uppgifter som anges i 10 §.”
  Låt oss då titta på paragraf 10:
  ”10 § En djurparkszoolog ska finnas på de djurparker som visar djur som återfinns i 2-9, 11, 14 och 15 kap. Zoologen ska svara för rådgivning gällande utformning och berikning av miljön, antal och sammansättning av djur i djurutrymmen, avel, djurskyddsfrågor, fodersammansättning och övriga skötselfrågor samt svara för förande av en uppdaterad djurförteckning. Djurparkszoologen ska ha en utbildning som omfattar minst 80 högskolepoäng i biologi med fördjupningskurser om minst 10 högskolepoäng i etologi och 10 högskolepoäng i zoomorfologi/zoosystematik, eller motsvarande kunskaper. Zoologen ska besöka djurparken regelbundet, dock minst varje halvår.”I kapitel 14 finns arten Lophura nycthemera listad, även känd som silverfasan. Ett djur som alltså fanns i kommunens anläggning. När vi påtalade detta så visste kommunen inte om ovanstående regler. De uppger nu att påfåglarna och silverfasanerna är  bortskänkta och hämtade, därmed bryter inte kommunen längre mot den 10:e paragrafen, men har gjort det under den tiden silverfasanerna fanns på plats.

• Otillräcklig yta för vissa fågelarter
  Vid ett besök från Länsstyrelsen uppmärksammades det att ”utomhusvoljären är för liten för påfågel och silverfasan”. När påfågelhannen vecklade ut sina bakre fjädrar nuddade de båda väggar i inhägnaden som enligt reglerna skulle varit mer än dubbelt så stor. Kommunen ökar då inte ytan utan ansöker istället för dispens för att få fortsätta hålla fåglarna på samma yta.
  Nu är dock silverfasanerna och påfåglarna bortskänkta och hämtade från anläggningen.

• Daglig skötsel och renlighet
  Vid ett flertal tillfällen väldigt smutsigt inne hos undulaterna, fullt med spillning på golvet. Uppenbar brist i den dagliga tillsynen då det bara tar någon minut att se om individer uppträder apatiskt eller sjukligt.

• Otillräckligt skydd för fåglarna
  Enligt Statens jordbruksverks föreskrifter om djurhållning i djurparker m.m första kapitlet, paragraf 22;” Visningsutrymmen ska vara konstruerade så att de är insynsskyddade från minst ett håll eller ha en storlek, utformning eller inredning som ger motsvarande skydd. ”
  Kommunen har satt upp rep kring voljärerna som ska fungera som skydd, detta efter en anmärkning vid inspektion av länsstyrelsen. De har sedan godkänt detta rep som en form av insynsskydd.
  Detta är dock inte ett effektivt sätt att få människor och andra djur att hålla sig på bra avstånd från fåglarna. Vid flera tillfällen har det till exempel observerats hur hundar tagit sig hela vägen fram till gallret och stått med tassarna upp och skällt in i voljärerna. Detta är såklart oerhört stressande och påfrestande för fåglarna som bör ha utrymme att dra sig undan från besökare.

• Dokumenterat fall av vanvård
  Vid ett tillfälle får en privatperson möjlighet att ta hand om en sjuk fågel och ta den till veterinär eftersom personalen själva inte tyckt att det behövts. Fågeln hinner dock avlida innan den kommer till veterinär. I veterinärens utlåtande kan man läsa hur de misstänker vanvård på anläggningen:”Inkommer i rigor mortis. Unge med juvenil vaxhud. Kraftigt avmagrad med intorkad spillning runt kloaken. Smal spillning av den typ som ses vid otillräckligt/obefintligt foderintag. Saknar samtliga stjärtfjädrar, men har normala vingpennor.
  Låter på mattes beskrivning som undulathägnet ej sköts på ett bra sett, kan rent av röra sig om vanvård efter hur det idag beskrivits. Rekommenderat att de skall kontakta länsveterinär för en kontroll map vanvård.”

• Tvivelaktig avlivning
  Vid avlivning av ett djur anser Jordbruksverket att man bör rådfråga en veterinär innan utförandet. Detta är dock inget konkret krav. Däremot är det ett krav att informera veterinär när djur avlivas eller dör. Detta har troligen inte skett.
  Personal har berättat att de själva, utan rådgivning med veterinär, avlivat djur. Troligen genom halsdislokation (att ha vridit nacken) av fåglar.

Brister har observerats i flera år

Detta har observerats av aktiva och medlemmar i Djurens Rätt Lund sedan 2013:

• Juli 2013; undulater med avsaknad av fjädrar kring kloak och bringa, kan bero på ruvning men de verkar apatiska och hängiga.

• September 2014; Undulat med kal bringa och nacke, irriterad hud. Kan vara tecken på plockning eller parasiter. En liten fågel, troligtvis juvenil, sitter på golvet och kan ej flyga. Underutvecklade fjädrar. Undulat med tecken på kvalster kring näbb och ögon. Ännu en juvenil på golvet, även denna med underutvecklade fjädrar. Försöker få tag på kommunen i samtliga fall, utan resultat.

• Juni/juli 2015; ännu en gång undulater som inte kan flyga på golvet med underutvecklade fjädrar. Fågel med tydliga tecken på kvalster kring näbben, vaxhuden har börjat försvinna i ett hörn.

• Augusti 2015; Undulat liggandes ensam ute i voljären, framåtlutad, liggandes och flämtande i flera minuter, personen måste sedan gå och vet ej om fågeln överlevt.

• November 2015; fåglar på golvet som ej kan flyga. Försökte kontakta kommunen i samtliga fall utan framgång. De gånger man svarade och fick tala med personal i parken var det tydligt att de ansågs att den kontaktande skulle ”sköta sig själv och inte lägga sig i för de visste minsann vad de höll på med”.

• Januari 2016; fåglar sittandes på en till synes sjuk fågel som flämtar.

• Februari 2016; återigen fåglar som sitter på en annan liggande individ samt en semi-plockad individ som sitter för sig själv på ett hörn av en hylla. En allvarligt plockad/kal fågel observeras, i princip inga fjädrar på bringa eller nedre delen av halsen. En fågel halvliggandes på ett rör (vattenledning?) och flämtar. Fågel med långt gången kvalster kring näbb, vaxhuden allvarligt skadad, verkar även börjat sprida sig runt ögonen. Död fågel observeras i slutet av februari. Den ligger på golvet halvt på ryggen/sidan. Andra fåglar kommer fram och börjar picka på den och dra i den, men den rör sig ej, den är definitivt död.
  

• Mars 2016; icke flygande fågel på golvet, kan ej komma upp i matskålen trots många försök. En fågel i en annan voljär (troligtvis en parakit av något slag) ligger på golvet och flämtar i ungefär en minut och lyckas sedan mödosamt flyga upp och sätta sig på ett rör och andas tungt. Fågel observeras med underutvecklade stjärtfjädrar. Påfågelhonan har ett kraftigt svullet ben som ser ”fjälligt” ut, något som kan vara ett tecken på fotskabb eller kalkben som det också kallas. Kommun kontaktas utan framgång.

• April 2016; påfågelhonans ben ser ut att ha förvärrats.

• I april/maj; När kommunen senare kontaktas igen angående påfågeln skickas en bild till oberoende veterinärmottagning som konstaterar att benet inte ser normalt ut. Svaret man får från kommunens anställda är att man vet om det men veterinären inte verkar ha sagt något om det och att man därför inte brytt sig om det. Sedan nämner den anställde ett hål i benet som man inte riktigt kommer någon vart med. Den anställds menar på att så har det benet sett ut från början när de kom, vilket uppgavs vara för 2/2.5 år sedan. När man undrar om de inte kan ringa ut en veterinär uppger man att det inte är mycket att göra, hon värper nu och vill lägga ägg, så det är inget fel på det. Man berättade även att man fått medicin till undulaterna från veterinären men kunde ej uppge vad det var för medicin eller vad den var till för.
  Det framgår alltså att benet varit i detta skick länge utan att någon ordentlig utredning kring det har gjorts. Det framgår även att två av kakariki fåglarna har dött, en pga en rovfågel.
  Man berättar även att när veterinären kommer görs bara en översiktlig kontroll av alla voljärerna och en ”ordentligt” per gång. Man går alltså inte igenom alla voljärerna grundligt vid varje besök.

• Juli 2016; kyckling ligger flämtande i en av voljärerna i flera minuter, lyckas sedan resa sig och lägga sig under en buske.

• Augusti 2016; ännu en död undulat på golvet. En undulat liggandes apatiskt i ett hörn.
• September 2016; fågel sitter framåtlutad och väser och flämtar.